Blå Faran diggar inte detta väder!

Regn, snöblandat regn, rusk och fukt. Det gillar inte Blå Faran. Tidigare idag hälsade pappa dessutom på mig och Faran på jobbet och han anmärkte lite på rosten som har börjat uppstå på bakluckan, han gav henne en klapp och yttrade de ödesdigra orden: "Det kanske är dags att byta ut henne snart...?". Ingen kvinna vill väl höra det. Man blir först sårad, ledsen. Sen sur, arg och förbannad!

När jag några timmar senare var på väg till Barkarby var måttet rågat, då bestämde hon sig för att demonstrera. Mitt på E18. Hon la helt enkelt av vid ett rödlyse. Vägrade att starta igen. Efter några försök hostade hon sig fram ytterligare några meter men la sen av på nytt vid en busshållplats. Där stod jag sedan, med varningsblinkers på och försökte få liv i Faran i ca 30 minuter. Jag ringde pappa, jag ringde Magnus och fick lite goda råd och telefonnummer till Assistancekåren. Men jag valde att inte ge upp på Faran, trots att hon hostade, harklade och hackade. Och det var dessutom väldigt oroväckande att det lät som en mindre explossion bak i bilen varje gång jag fick igång henne. Men till slut, till slut fick jag henne att rulla iväg. Efter ett besök på Bauhaus i Barkarby (inte hade jag väl tänkt att överge mina ursprunliga planer pga lite missöden på vägen!) så fick jag åka hem och Blå Faran skötte sig hela vägen. Men hon fick sitt budskap levererat - "Don't mess with me".

Visst finns det tankar på att skaffa sig en ny Fara, men Faror är inte så billiga så planerna är inte så allvarliga än så länge. Men en sak vet jag - jag vill att Blå Faran ska få gå ut stridandes, det förtjänar hon! Jag har hört talas om ett race där man får delta med bilar som är värda högst 5ooo kr inklusive eventuella förbättringar inför loppet. När det är Blå Farans dags att besöka bilhimmelm - då vill jag att hon gör det kämpandes, frustandes, stridandes och förhoppningsvis vinnandes! Det vore ett ärofyllt slut för min kära Fara.