Postojnska jama

Igår tog vi bilen och åkte till grottorna i Postojna (Postojnska jama). Slovenien har över 7000 grottor och Postojna är deras största grottsystem som sträcker sig hela 21 km under jord. Grottorna har karvats ut av en flod (Rivka) som för 2 miljoner år sedan flöt genom dem och som numera flyter längre ner i grottorna. I grottorna finns massvis av stalagmiter, stalagtiter och kolumner som skapas när dessa två möts (stalaktiterna växer från taket och stalagmiterna från marken).

Vi tog en guidad tur i grottorna som inleddes med en tur via tåg i rätt så hög hastighet där man fick vara försiktig och ducka på vissa ställen. Då kamerablixt var förbjuden för att skydda grottorna var min kamera värdelös, så dessa foton är från Evas fina kamera.

På väg ner i grottorna på tåget. Vi fick hyra kappor som skydd då temperaturen var på skapliga 8-10 grader i grottan men luftfuktigheten 95% och det droppade från taken. Ser vi inte lite ut som jedis? Vi kände oss lite som jedis som gått vilse i Morias grottor i Sagan om Ringen.

Det gick snabbt fram i tunnlarna! Efter att vi åkt tåg i ett par km fick vi vandra i ungefär 1,5 km. Sträckan vi vandrade varierade från 80 meter under jord till den lägsta punkten, 150 meter under marken.

Det vilar något lite utomjordiskt över stalaktiterna och stalagmiterna tyckte jag, som att vi plötsligt stigit in i en Alien-film, då vissa av dem tom såg ut att "svettas" av all fukt.

Denna bro byggdes av ryssarna på 1800-talet och kallas för den "ryska bron". Vi fick passera på bron på nervägen och gick under den när vi var på väg upp igen.

Taket i det som guiden kallade för "the Spaghetti Cave". Jag förstår varför!

Detta foto är taget i "the White cave".

"The Concert Hall" var slutdestinationen. Denna grotta var den största av dem alla och här brukar det hållas konserter med jämna mellanrum. Runt 10 000 personer ryms i grottan och ekot håller i 6 sekunder, så det var en fantastisk aukustik. Det var otroligt högt i tak, så högt att det inte gick att få med det på ett foto, många andra grottor vi passerade hade även de väldigt högt till taket.

Denna lilla blinda salamander (olmen) är ett av de djur som lever nere i grottorna. Den kan leva i flera år utan mat och har både gälar och lungor så att den kan andas i och ovan vatten.